-

Gud, vilken härlig känsla det var! Allt stämnde, de klicka, pusselbitarna föll på plats. Jag jobbade mycket på volt och böjt spår med att ställa och forma samt flyttade jag henne. Galoppen var också mycket volt och ett par enkla byten. Tillbaka till känslan, det kändes verkligen som jag kom till ridning på en helt annan nivå. Formen var kanske inte perfekt alla gånger och jag hade inte riktigt koll på bogarna och bakdelen hela tiden, men den känslan kommer jag behålla länge..!

-

Nu vet jag inte bara vad jag ska eftersträva varje gång jag rider Zally, utan nu vet jag också till 110% åt vilken håll jag vill gå åt i livet. Det vart som en uppenbarelse på nå vis. Jag vet åt vilken skog, men inte vilka stiga jag hittar och vilka dörrar som öppnar sig.